Vad är typiska man/kvinnouppgifter?
I helgen har jag varit i ett torp ute i skogen. Vi var ett stort gäng människor som tillsammans skulle vårrusta det gemensamma föreningstorpet. Inomhus skedde inventering av div. saker och i köket, som har varken rinnande vatten eller el, pågick mycket aktivitet i form av våffelgräddning, kaffekok, föreberedelser inför lunch, fika, middag m.m.
Ute byggdes en ny brygga nere vid sjön, timmerstockar sågades, ved höggs och ladades i vedbon, takrännor rensades, ris eldades, motorsåg slipades m.m., m.m.....
Gänget som var på plats bestod av några tonårstjejer, yngre och äldre kvinnor, unga, medelålders och äldre män. Och en liten bebis.
Under dagen när vi var där reflekterade jag inte alls över arbetsfördelningen. -Allt var så självklart. Alla tog, efter bästa förmåga, tag i de uppgifter som behövde göras. Senare slog det mig; vilka hade egentligen arbetat med de klassiska kvinnouppgifterna? Vilka hade ansvarat för de uppgifter som männen oftast brukar utföra? I samma ögonblick som jag ens tänkte tanken så förväntade jag mig nästan att komma fram till samma resultat som jag brukar, vid såna här reflektioner.... Men nej!
Personen som hade uppgiften att, med motorsåg, såga de stora timmerstockarna var en 23-årig liten kvinna. Ibland fick hon avlösning. -av en annan, ca 30-årig, kvinna. Omkring henne jobbade några unga kvinnor och några 30-40-åriga män och plockade kvistar. Två kvinnor bar de färdigsågade kubbarna upp till vedbacken, där två 25-35-åriga kvinnor stod med varsina yxor och högg ved. Omkring dem fanns några män som plockade den färdigklyvna veden in i vedbon och bytte av de huggande kvinnorna emellanåt. De turades om lite, men i huvudsak var det kvinnorna som chefade där.
Nere vid sjön hade en traktor pålat ner stockar i sjöbotten och några äldre män, några yngre män och en kvinna i30-årsåldern byggde en stor brygga utifrån pålarna. De lade ut timmerstockar, rättade till så de låg i våg (=många lyft av stockarna) och justerade, pysslade, måttade och arrangerade. Gissa vilka som hade uppgiften att lyfta stockarna i rätt läge? Den 30-åriga kvinnan och en av de äldre männen. De andra stod med bräder lite här och där som hävstång, som parerade ifall stockarna skulle rulla iväg.
Vem var det som klättrade upp på taket för att se om taket fått skador efter vinterns hårda behandling av huset? Jo, en ung kvinna.
När då alla "utefixarmänniskor" kom in i huset för att få fika, våfflor, kaffe etc så möttes de (vi) av två män i 35-55-årsåldern som hade dukat, bakat, gräddat våfflor, fixat kaffe, smörgåsar m.m. Ibland blev de avlösta av några kvinnor, så även de hann med att äta. När vi satt där, runt det stora bordet, kommenterade någon den supergoda "snoddaskakan" (är det de som kallas kärleksmums?) och undrade vem som gjort en så himla god kaka. Det var en av grabbarna i gänget. Han berättade och gav tips på hur man ska göra för att lyckas så bra (jag lovar, det var den godaste snoddaskakan jag någonsin ätit!) och alla, både kvinnor och män lyssnade intresserat som för att försöka minnas alla tips inför framtida bak.
Motorsågen som behövde få ny slipning av kedjan togs omhand av en tonårstjej. Några tjejer och medelålders män ordnade med en brasa av allt som skulle eldas upp. De fixade med vatten och vaktade så att inte elden spred sig.
Nu när jag skriver om det här så känns det som att allt bara var arrangerat, för att vara politiskt korrekt. Men så var det inte. Inte vad jag vet, i alla fall. Och det kändes inte alls så. Tänk att alla dessa människor, som kommer från skilda samhällsklasser, yrken, umgängeskretsar, åldrar och famljer pysslade så bra tillsammans. -Den mest självklara saken i världen. Utan att göra en grej av det. Det bara är, liksom.
Cred till föreningens medlemmar.
Ute byggdes en ny brygga nere vid sjön, timmerstockar sågades, ved höggs och ladades i vedbon, takrännor rensades, ris eldades, motorsåg slipades m.m., m.m.....
Gänget som var på plats bestod av några tonårstjejer, yngre och äldre kvinnor, unga, medelålders och äldre män. Och en liten bebis.
Under dagen när vi var där reflekterade jag inte alls över arbetsfördelningen. -Allt var så självklart. Alla tog, efter bästa förmåga, tag i de uppgifter som behövde göras. Senare slog det mig; vilka hade egentligen arbetat med de klassiska kvinnouppgifterna? Vilka hade ansvarat för de uppgifter som männen oftast brukar utföra? I samma ögonblick som jag ens tänkte tanken så förväntade jag mig nästan att komma fram till samma resultat som jag brukar, vid såna här reflektioner.... Men nej!
Personen som hade uppgiften att, med motorsåg, såga de stora timmerstockarna var en 23-årig liten kvinna. Ibland fick hon avlösning. -av en annan, ca 30-årig, kvinna. Omkring henne jobbade några unga kvinnor och några 30-40-åriga män och plockade kvistar. Två kvinnor bar de färdigsågade kubbarna upp till vedbacken, där två 25-35-åriga kvinnor stod med varsina yxor och högg ved. Omkring dem fanns några män som plockade den färdigklyvna veden in i vedbon och bytte av de huggande kvinnorna emellanåt. De turades om lite, men i huvudsak var det kvinnorna som chefade där.
Nere vid sjön hade en traktor pålat ner stockar i sjöbotten och några äldre män, några yngre män och en kvinna i30-årsåldern byggde en stor brygga utifrån pålarna. De lade ut timmerstockar, rättade till så de låg i våg (=många lyft av stockarna) och justerade, pysslade, måttade och arrangerade. Gissa vilka som hade uppgiften att lyfta stockarna i rätt läge? Den 30-åriga kvinnan och en av de äldre männen. De andra stod med bräder lite här och där som hävstång, som parerade ifall stockarna skulle rulla iväg.
Vem var det som klättrade upp på taket för att se om taket fått skador efter vinterns hårda behandling av huset? Jo, en ung kvinna.
När då alla "utefixarmänniskor" kom in i huset för att få fika, våfflor, kaffe etc så möttes de (vi) av två män i 35-55-årsåldern som hade dukat, bakat, gräddat våfflor, fixat kaffe, smörgåsar m.m. Ibland blev de avlösta av några kvinnor, så även de hann med att äta. När vi satt där, runt det stora bordet, kommenterade någon den supergoda "snoddaskakan" (är det de som kallas kärleksmums?) och undrade vem som gjort en så himla god kaka. Det var en av grabbarna i gänget. Han berättade och gav tips på hur man ska göra för att lyckas så bra (jag lovar, det var den godaste snoddaskakan jag någonsin ätit!) och alla, både kvinnor och män lyssnade intresserat som för att försöka minnas alla tips inför framtida bak.
Motorsågen som behövde få ny slipning av kedjan togs omhand av en tonårstjej. Några tjejer och medelålders män ordnade med en brasa av allt som skulle eldas upp. De fixade med vatten och vaktade så att inte elden spred sig.
Nu när jag skriver om det här så känns det som att allt bara var arrangerat, för att vara politiskt korrekt. Men så var det inte. Inte vad jag vet, i alla fall. Och det kändes inte alls så. Tänk att alla dessa människor, som kommer från skilda samhällsklasser, yrken, umgängeskretsar, åldrar och famljer pysslade så bra tillsammans. -Den mest självklara saken i världen. Utan att göra en grej av det. Det bara är, liksom.
Cred till föreningens medlemmar.