Körsbärsblom
Klarblå himmel och träd i full blom.
DET ÄR VÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅR! ! ! ! ! ! ! ! !
Hoppas vi får många körsbär i år... :-)
Klarblå himmel och träd i full blom.
DET ÄR VÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅR! ! ! ! ! ! ! ! !
Hoppas vi får många körsbär i år... :-)
Klarblå himmel och träd i full blom.
DET ÄR VÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅR! ! ! ! ! ! ! ! !
Hoppas vi får många körsbär i år... :-)
Gallerix
Vännen: Blyger, du är som Gallerix du!
Blyger: ?
Vännen: Ja, rik på ramar, liksom...
Ja, jag tycker om ramar. Alla möjliga ramar...
Omkring mig själv, omkring andra...
I lagom dos...
:-)
"Ner i skorna med dig!"
Bang!
Bang!
Bang!
Bang! Rakt ner i skoskaften igen!
Tänk att det finns människor som har för vana att banka ner en i skoskaften om och om igen...
Hur vore det om människor kunde engagera sig i att lyfta sig själva istället för att banka ner andra?
Hur skulle det se ut då?
Bang!
Bang!
Bang! Rakt ner i skoskaften igen!
Tänk att det finns människor som har för vana att banka ner en i skoskaften om och om igen...
Hur vore det om människor kunde engagera sig i att lyfta sig själva istället för att banka ner andra?
Hur skulle det se ut då?
Nästan prästkrage
Det är ingen prästkrage på bilden, men den är i alla fall lite lik... Tyckte det kunde passa idag... :-)
Tänk, så bra det kan bli ibland. Igår bestämde jag mig för att fira gudstjänst där jag aldrig tidigare har firat huvudgudstjänst. Det gjorde jag rätt i! Så bra det blev! Det märktes att det var en trygg församling jag fick fira högmässa med. Trygga medverkande lekpersoner, trygg liturg och predikant, en kör och vaktmästare som visste vad de gjorde. Jag fick känslan av att man i denna församling är medvetna om att reflektion är A och O. Det kändes som att man visste varför olika saker sades som de gjorde, varför man gjorde som man gjorde, att ord, uttryck och gester signalerar olika saker till den gudstjänstfirande församlingen.
Det finns några saker jag uppskattar.
*god liturgi -det innebär inte "the more, the merrier", utan att liturgin är genomtänkt och är meningsfull, att det inte är ekande brons...
*medvetet språkbruk
*när ord och handling går hand i hand -När det man säger med munnen stämmer överens med det man säger med kroppen. (Att dela ut nattvard, att önska Guds frid eller välsigna och samtidigt se ut som sju svåra år blir lite av en krock för mig)
*när predikanten når församlingens verklighet i sina ord
Me like!
Jeg har nok hode til det
En norsk kvinna som jag delar min vardag med berättade för mig om en av Oslos tidigare biskopar, Gunnar Stålsett. På frågan om varför han aldrig disputerade svarade han: "Jeg har nok hode til det, men jeg har ikke rumpe til det."
Att ha rumpan på stolen och göra det jag ska... är inte helt enkelt alla dagar...
Men det är inte huvudet det är fel på... ;-)
Att ha rumpan på stolen och göra det jag ska... är inte helt enkelt alla dagar...
Men det är inte huvudet det är fel på... ;-)
Idag är vi överens
Du vars ansikte jag inte riktigt kan se,
men som värmer mitt ansikte extra mycket dessa dagar,
Du som låter ljuset vända åter,
Du som låter det tindra i ögonen på dem jag möter,
Du som gör så att människorna dansar med lätta steg,
Du som gör mig så glad...
Du möter mig nu som den jag är,
Du håller mitt hjärta nära dig,
Du gör mig till den jag ska bli
och Du lever i mig.
Livet är kontrastrikt och idag helt UNDERBART!
men som värmer mitt ansikte extra mycket dessa dagar,
Du som låter ljuset vända åter,
Du som låter det tindra i ögonen på dem jag möter,
Du som gör så att människorna dansar med lätta steg,
Du som gör mig så glad...
Du möter mig nu som den jag är,
Du håller mitt hjärta nära dig,
Du gör mig till den jag ska bli
och Du lever i mig.
Livet är kontrastrikt och idag helt UNDERBART!
Imma
Varenda cell i min kropp DANSAR OCH LER när jag lyssnar på den UNDERBARA musik som Imma spelar!
Dags att planera semestern?
Är det dags att planera årets semester?
Då rekommenderar jag att du planerar klimatsmart.
Vi har ett enormt ansvar för våra val och handlingar och som utvecklingen ser ut nu, om vi inte tar rejäla krafttag för att stoppa det, så kommer vi inte att har kvar vår jord i livsdugligt skick så länge till...
Svenska kyrkan ger tips inför semestern här.
Då rekommenderar jag att du planerar klimatsmart.
Vi har ett enormt ansvar för våra val och handlingar och som utvecklingen ser ut nu, om vi inte tar rejäla krafttag för att stoppa det, så kommer vi inte att har kvar vår jord i livsdugligt skick så länge till...
Svenska kyrkan ger tips inför semestern här.
Djupa andetag
Djupa andetag...
Djupa andetag...
Djupa andetag...
...behövs ibland...
När min åsikt eller uppfattning inte är efterfrågad, då är det djupa andetag som gäller...
Djupa andetag...
Djupa andetag...
...behövs ibland...
När min åsikt eller uppfattning inte är efterfrågad, då är det djupa andetag som gäller...
"That´s not hijab!"
Jag tog en promenad idag och blev lite full i skratt...
Jag kom att tänka på ett blogginlägg som jag läst hos Yasmine, som är en muslimsk konvertit (eller revertit som jag fått lära mig att man som muslim betecknar det). Hon skriver om hijab och hur olika muslimer ser på det här med vad beslöjandet handlar om. En del muslimska kvinnor bär inte slöja, en del bär slöja, men bär i övrigt i princip vilka kläder som helst och en del bär slöja som en DEL av beslöjandet som man uppfattar att hijab innebär, där man, förutom att beslöja håret även ser till att täcka öron, hals, armar, ben, mage etc. och bär kläder som inte visar kroppens konturer. Jag undrar vad hon skulle ha tyckt om tolkningen av hijab som någon jag mötte på vägen gjort...
På youtube kan man ta del av en mans tankar kring hijab. Kolla in detta: "That´s not hijab!" (ja, filmen är några minuter, men håll ut till slutet! :-) )
I alla fall... Det som under dagens promenad som fick mig att tänka på Yasmines gamla blogginlägg var mötet med en 25-30-årig kvinna med ett litet barn i vagn. Kvinnan bar slöja. Och riktigt tighta jeans. Och en tight top där ärmarna var uppdragna så hela underarmarna syntes och där den rejäla urrigningen visade mer av hennes bröst än vad den skylde.
Precis som med allt annat så tolkar vi människor saker olika och lägger olika värde i tradition, kultur, historia, förnyelse etc. Jag menar inte att det ena sättet att tolka hijab är mer rätt eller fel än något annat. Jag blev bara så påmind om hur olika vi ser på saker, vi människor...
Här går att läsa lite fler tankar kring hijab: Västerås Moské och Islamguiden.
Jag kom att tänka på ett blogginlägg som jag läst hos Yasmine, som är en muslimsk konvertit (eller revertit som jag fått lära mig att man som muslim betecknar det). Hon skriver om hijab och hur olika muslimer ser på det här med vad beslöjandet handlar om. En del muslimska kvinnor bär inte slöja, en del bär slöja, men bär i övrigt i princip vilka kläder som helst och en del bär slöja som en DEL av beslöjandet som man uppfattar att hijab innebär, där man, förutom att beslöja håret även ser till att täcka öron, hals, armar, ben, mage etc. och bär kläder som inte visar kroppens konturer. Jag undrar vad hon skulle ha tyckt om tolkningen av hijab som någon jag mötte på vägen gjort...
På youtube kan man ta del av en mans tankar kring hijab. Kolla in detta: "That´s not hijab!" (ja, filmen är några minuter, men håll ut till slutet! :-) )
I alla fall... Det som under dagens promenad som fick mig att tänka på Yasmines gamla blogginlägg var mötet med en 25-30-årig kvinna med ett litet barn i vagn. Kvinnan bar slöja. Och riktigt tighta jeans. Och en tight top där ärmarna var uppdragna så hela underarmarna syntes och där den rejäla urrigningen visade mer av hennes bröst än vad den skylde.
Precis som med allt annat så tolkar vi människor saker olika och lägger olika värde i tradition, kultur, historia, förnyelse etc. Jag menar inte att det ena sättet att tolka hijab är mer rätt eller fel än något annat. Jag blev bara så påmind om hur olika vi ser på saker, vi människor...
Här går att läsa lite fler tankar kring hijab: Västerås Moské och Islamguiden.
Blogg of Patrik
Jag tycker verkligen att Patrik skriver så vackert.
Det han skriver går rakt in i hjärtat på ett sätt som få texter gör.
Blogg of Patrik -läs!
Det han skriver går rakt in i hjärtat på ett sätt som få texter gör.
Blogg of Patrik -läs!
Kerstin Dillmar
Sjukhusprästen och diktaren Kerstin Dillmar delar med sig av sina tankar på Svenska kyrkans hemsida.
Läsvärt!
Läsvärt!
Till Stora Syster i vassen
Meddelande till Stora Syster i vassen:
Hej!
Jag vet inte hur jag ska göra för att nå dig för att berätta, så jag tar till denna metod... Hoppas det är ok. :-)
Om det skulle vara så att du tycker att det är ok med kommentarer på din blogg från andra
än dem som har googlekonto eller blogspot så går det att ändra inställningarna för det.
Jag har försökt kommentera nu sedan du ändrade efter spamattacker och jag kan inte...
För tillfället ville jag kommentera de snygga, röda skorna du visade på en bild. Riktigt schyssta!!!
:-)
Hej!
Jag vet inte hur jag ska göra för att nå dig för att berätta, så jag tar till denna metod... Hoppas det är ok. :-)
Om det skulle vara så att du tycker att det är ok med kommentarer på din blogg från andra
än dem som har googlekonto eller blogspot så går det att ändra inställningarna för det.
Jag har försökt kommentera nu sedan du ändrade efter spamattacker och jag kan inte...
För tillfället ville jag kommentera de snygga, röda skorna du visade på en bild. Riktigt schyssta!!!
:-)
Jag tror det börjar bli...
...VÅR!
Sol!
Idag strålar solen från en klarblå himmel och fåglarna kvittrar.
Det känns som att våren är här nu!
Det känns som att våren är här nu!
Engla är funnen
Lilla Engla är funnen.
Och medias fokus har ändrat riktning från Engla och hennes familj till förövaren, dennes tidigare brott och polisens så kallade misslyckade utredningar vid andra anmälningar mot mot förövaren genom åren.
Jag har funnit en tidningsartikel som inte bedriver detta energiska skuldletande/skuldutpekande, som inte fokuserar på vem som är skyldig till att situationen är som den är. I tidningen Dagen kan man läsa en artikel som fokuserar på hur man på Englas ort försöker ta hand om den chockade befolkningen, som först gått man (och kvinna) ur huse för att hjälpa till med sökandet efter flickan och som nu är drabbade av den kollektiva sorg och chock som beskedet om Englas död gav.
Och medias fokus har ändrat riktning från Engla och hennes familj till förövaren, dennes tidigare brott och polisens så kallade misslyckade utredningar vid andra anmälningar mot mot förövaren genom åren.
Jag har funnit en tidningsartikel som inte bedriver detta energiska skuldletande/skuldutpekande, som inte fokuserar på vem som är skyldig till att situationen är som den är. I tidningen Dagen kan man läsa en artikel som fokuserar på hur man på Englas ort försöker ta hand om den chockade befolkningen, som först gått man (och kvinna) ur huse för att hjälpa till med sökandet efter flickan och som nu är drabbade av den kollektiva sorg och chock som beskedet om Englas död gav.
Engla, var är du?
Har du fått någon get?
Har du fått någon get på sista tiden?
Jag läste nyss på psykiatern, professorn och författaren Åsa Nilsonnes blogg att hon fått en get i present.
Verkar mer konstruktivt att ge en get som tack istället för en bukett blommor....
:-)
Jag läste nyss på psykiatern, professorn och författaren Åsa Nilsonnes blogg att hon fått en get i present.
Verkar mer konstruktivt att ge en get som tack istället för en bukett blommor....
:-)
Mange Schmidt talar ut...
Mange Schmidt sjunger Jag talar ut och denna låt får vara en liten försmak på mitt fjärde ämne av de fyra som jag hintade i min teaser för någon dag sedan.
En bit av texten kan du läsa här:
"...Jag söker lite tröst, så jag talar ut, jag köper fina bröst och jag talar ut. Jag känner mig så kränkt, så jag talar ut, jag har inte riktigt tänkt, men jag talar ut..."
En bit av texten kan du läsa här:
"...Jag söker lite tröst, så jag talar ut, jag köper fina bröst och jag talar ut. Jag känner mig så kränkt, så jag talar ut, jag har inte riktigt tänkt, men jag talar ut..."
50-årsjubileum
Alltså, en sak bör kanske klargöras, i år är det INTE 50 år sedan den första kvinnan vigdes till präst i Svenska kyrkan. Det är 50 år sedan beslutet togs att även kvinnor kan prästvigas. De första prästvigningarna av kvinnor skedde två år senare, 1960.
Mycket kan man säga om detta beslut, mycket kan man säga om utvecklingen som skett i Svenska kyrkan efter beslutet, mycket kan man säga om firandet av detta jubileum.
Men det tänker jag inte göra här och nu. Jag överlåter det till andra bloggare och tyckare i olika forum.
Istället vill jag säga något utifrån en kommentar jag fick i helgen som fick mig att tänka till.
Ungefär samtidigt som beslutet om prästvigning av kvinnor togs i Sverige så beslutades även att man skulle tillåta kvinnor att arbeta som poliser. Kring detta talas det nästan aldrig om i den offentliga debatten. Jag har aldrig hört människor begära dispans från att betala skatt på grund av att de anser att det var dumt av staten att inte tillåta kvinnor att bli poliser tidigare. Jag har heller aldrig hört någon säga sig vilja träda ur det svenska samhället på grund av det kvinnopolisförakt, utfrysning och hårda klimat som råder på sina håll inom polisen.
Att beslut togs 1969 att kvinnor som var poliser inte fick ha yttre tjänst är inget jag hört diskuterats i media och att dagens poliser som är kvinnor redan under utbildningen känner att de blir påverkade och inrättade i ledet för att passa in i den manspräglade normen som råder är heller inget som lyfts fram och belyses i offentlighetens ljus.
Varför?
Att kvinnor varit hindrade från att arbeta som lokförare ända fram till slutet av 1970-talet är inget man fokuserar på i jämställdhetsdebatten. Att man fortfarande under 1980- och 1990-talen hade mycket låg andel av lokförare som var kvinnor är inget som lyfts fram...
Varför?
Fokus från massmedias sida på 50-årsfirandet av beslutet om kvinnors möjlighet till prästvigning är skevt i mina ögon. Det förtar firandet av jubileet.
Och ett klassiskt kvinnofällsfenomen träder i kraft på sina håll;
En del kvinnor ger sken av att tycka att firandet inte är något att uppmärksamma,
en del kvinnor verkar generade över firandet och försöker nästan att be om ursäkt för det,
en del kvinnor gör som kvinnofällsfångade kvinnor gjort genom tiderna för att försöka ta plats på männens arena och försöka vinna männens stöd -de förkastar, negligerar och nedvärderar firandet. Mönstret går igen... På samma sätt som kvinnor på männens arena nedvärderat och övergett sina systrars kamp när de själv fått sitt utrymme på männens plattform.
Jag säger som en reggaesångare sjöng:
"Get up, stand up, stand up for your right! Get up, stand up, don´t give up the fight!"
Nattvardstanke
Dags att beta av de ämnen jag har skrivit att jag ska ta upp...
Jag börjar med det översta på listan, mina tankar om nattvardsfirande.
Alltså,
Till att börja med vill jag göra tydligt att jag känner en vördnad för nattvardsfirande och har själv ett behov av att fira nattvard regelbundet. Jag rör mig i sammanhang med människor från olika traditioner (romersk-katoliker, ortodoxer, kopter, missionare, pingstvänner, EFK-are, trosrörelseanhängare), där mässan är av olika stor vikt i gudstjänstlivet och där man har lite olika syn på nattvarden, så jag är medveten om spännvidden av olika förhållningssätt som råder.
Min syn på mässan är att detta heliga sakrament ska vara tillgängligt för Människan, alltså ALLA människor, för ALLA människor som säger ja till Guds kallelse. Därför får vi människor inte så i vägen och hindra andra från att nå Gud genom detta sakrament.
Det finns något som hindrar många människor från att möta Gud i nattvardens gemenskap och dessa människor längtar, önskar och hoppas i det tysta att de en dag ska kunna ta emot Gud i bröd och vin. I denna längtan finns en önskan om att andra nattvardsfirare en dag ska bereda plats runt altarringen, att andra ska ta ett kliv åt sidan och inte hindra mötet med Gud...
Detta "något" som jag skriver om syftar på den ohygieniska hanteringen av nattvardsgåvorna. Det finns flera saker jag vill peka på.
Att DRICKA ur bägaren istället för att DOPPA brödet däri bidrar till smittspridning av diverse virus.
Att DOPPA brödet i bägaren och samtidigt doppa ner fingrarna i vinet bidrar också till smittspridning.
Som mest smittspridande av förkylningsvirus är man INNAN man själv vet att man börjar bli förkyld och man smittar även när förkylningen brutit ut.
Förra veckan firade jag mässa i en kyrka där det satt en människa snett framför mig som hostade och snöt sig om och om igen under gudstjänsten och det sista hon gjorde innan hon gick fram till nattvarden var att... snyta sig igen...
Och hon DRACK ur bägaren.
Runt nattvardsbordet, till vänster om denna människa och näst på tur att ta emot gåvorna stod till exempel
-en cancersjuk människa som behandlas med cytostatika och därmed även har ett mycket, mycket nedsatt immunförsvar
-en människa som nyss blivit frisk från två veckors influensa och därmed har sänkt immunförsvar
-en människa som just ätit klart sin antibiotikabehandling efter en långdragen lunginflammation och har även hon sänkt immunförsvar
-en människa som bär på HIV och i och med detta har nedsatt immunförsvar
-en människa som behandlas med cytostatika på grund av en inflammatorisk sjukdom och har, som den cancersjuka människan, en nedsättning av immunförsvaret
-en människa som lider av posttraumatisk stress, har sömnstörningar och därmed har sänkt immunförsvar på grund av att kroppen är sliten av sömnbrist och stress
-en ensamstående förälder som hålls vaken om nätterna av ett antal barn som vaknar i omgångar och därför har nedsatt immunförsvar av samma orsak som ovanstående person
-en människa som efter en olycka mist sin mjälte och har nedsatt immunförsvar på grund av detta
Det syns inte utanpå att man har nedsatt immunförsvar.
Det syns inte utanpå att man har en inre längtan efter Gudsmötet i nattvarden.
Det syns inte utanpå vilka kval och inre slitningar som pågår inom en människa
som väger konsekvenserna de olika besluten ger om det är värt att bli helt utslagen och väldigt sjuk,
eller om det inte är värt att bli så sjuk och istället fortsätta att bära på den smärtsamma längtan
efter mässan.
Det syns inte utanpå,
men människor som väljer att sitta kvar i bänken vid tiden för nattvard vid en gudstjänst
KAN sitta där därför att de avstår att ta emot Gud i bröd och vin på grund av att andra människors hantering av nattvarden står i vägen. Det syns heller inte under gudstjänsten vilka av mässfirarna som kommer att bli sjuka på grund av smitta från andra mässfirare.
Vi människor får inte stå i vägen för andras möte med Gud.
Jag har en alldeles särskild punkt till alla nattvardsutdelare:
Hälsar du på alla människor innan gudstjänsten är det på sin plats med en grundlig handtvätt innan gudstjänstens början. Tänk på att varje oblat du tar i annars även har blivit tummade på av ALLA andra gudstjänstfirare.... :-S
(Och nej, jag är inte en militant hygiensjuksköterska)
Teaser
Jag vill så gärna skriva om flera saker som jag har funderat på den sista tiden, men jag har inte haft tillgång till internet på ett tag, så det är alldeles för mycket att skriva om på en och samma gång. Tidigare har jag dessutom hejdat mig själv att skriva, då jag har försökt mig på policyn att inte skriva när jag är för inne i upprörda eller engagerade känslor i området som jag tänkte skriva om... -Kan vara bra att saker får landa innan det publiceras... :-S Nu, när jag väl nått internetuppkoppling är det då mitt i natten och jag befarar att fomuleringarna i långa blogginlägg inte är de bästa denna tid på dygnet...
Jag nöjer mig med en teaser om vad som förhoppningsvis komma skall... så småningom...
Mina tankar har bland annat kretsat kring
-olika traditioner och vanor vid nattvard
-firandet av 50-årsjubileet sedan beslutet i Svenska kyrkan att viga kvinnor till präster
-handlingsfromhetskristendom, eller vad jag ska kalla det
-fenomenet att människor som inte är färdigbearbetade med sina "saker" söker sig till offentlighet för att outa dessa "saker" i parti och minut
Så där, nu har jag flaggat för mina tankar och får så himla lov att beta av dessa när jag väl når internet nästa gång...
Med önskan om en fin söndag!
Tredje dagen kommer!
Jag nöjer mig med en teaser om vad som förhoppningsvis komma skall... så småningom...
Mina tankar har bland annat kretsat kring
-olika traditioner och vanor vid nattvard
-firandet av 50-årsjubileet sedan beslutet i Svenska kyrkan att viga kvinnor till präster
-handlingsfromhetskristendom, eller vad jag ska kalla det
-fenomenet att människor som inte är färdigbearbetade med sina "saker" söker sig till offentlighet för att outa dessa "saker" i parti och minut
Så där, nu har jag flaggat för mina tankar och får så himla lov att beta av dessa när jag väl når internet nästa gång...
Med önskan om en fin söndag!
Tredje dagen kommer!
"Tredje dagen kommer"
Jag läste Kyrkans tidning (pappersversionen) imorse och blev varm i hjärtat när jag läste Tina Johanssons tankar under rubriken "Inför söndagen". Orden som klingar i mitt huvud efter att ha läst texten är "Ge inte upp, tredje dagen kommer".
En dag strax innan påsk fick jag ett mail av någon som ville ge uppmuntrande ord i en tid som präglades av skugga. Denna någon skrev "Blyger, snart är det påsk, snart vänder det från mörker till ljus, från död till liv. Kom ihåg det! Det vänder snart."
Ibland när det är bara FÖR mycket, när det känns som att det inte finns någon botten att ta spjärn emot, när det är mulet och solen lyser med sin frånvaro, ja, då kan det vara på sin plats att påminna sig om att den där tredje dagen faktiskt kommer att komma. Påskdagen kommer att bryta mörkrets mönster och ge livet nytt syre.
På påskdagen firade jag gudstjänst och fick äran att lyssna till en sångerska som sjöng "Gabriellas sång" ur filmen "Såsom i himmelen". Jag skulle kunna vidareutveckla mina tankar och associationer i oändlighet utifrån denna sångtext, filmkaraktären Gabriellas liv och dra paralleller till påskens budskap, men jag väljer att ta det kortfattat idag... :-)
I sången hörs orden "Det är nu som livet är mitt, jag har fått en stund här på jorden..." "...Jag vill känna att jag lever. All den tid jag har ska jag leva som jag vill. Jag vill känna att jag lever, veta att jag räcker till..." "...Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det sova, kanske hade jag inget val, bara viljan att finnas kvar..." "...Jag vill leva lycklig för att jag är jag, kunna vara stark och fri, se hur natten går mot dag..."
Även om inte alla känner igen sig i filmkaraktärens livssituation med misshandel, skräck, förtryck och övergrepp i hemmet så tror jag att det finns saker i allas våra liv som gör att vi kan känna igen känslan av att inte ha tillgång till hela vår kapacitet, hela våra liv, hela våra "jag" och kanske har vi erfarenhet av att tvingas låta delar av oss "sova" för att det för stunden gör oss illa att låta dessa delar finnas med på en "vaken" nivå.
Den tredje dagen kommer, skriver Tina Johansson. Ja, det får vi uppelva i filmen "Såsom i himmelen". Karaktären i filmen som från en scen står öga mot öga med sin misshandlande man och vågar ta tillbaka sitt liv berättar om påskens befriande och upprättande budskap. Från död till liv, från mörker till ljus. Ett hopp om att den tredje dagen kommer.
Att leva i påskens tecken, i påsktid, är för mig att uppleva befrielse, upprättelse, liv och andrum.
Den tredje dagen är här!
En dag strax innan påsk fick jag ett mail av någon som ville ge uppmuntrande ord i en tid som präglades av skugga. Denna någon skrev "Blyger, snart är det påsk, snart vänder det från mörker till ljus, från död till liv. Kom ihåg det! Det vänder snart."
Ibland när det är bara FÖR mycket, när det känns som att det inte finns någon botten att ta spjärn emot, när det är mulet och solen lyser med sin frånvaro, ja, då kan det vara på sin plats att påminna sig om att den där tredje dagen faktiskt kommer att komma. Påskdagen kommer att bryta mörkrets mönster och ge livet nytt syre.
På påskdagen firade jag gudstjänst och fick äran att lyssna till en sångerska som sjöng "Gabriellas sång" ur filmen "Såsom i himmelen". Jag skulle kunna vidareutveckla mina tankar och associationer i oändlighet utifrån denna sångtext, filmkaraktären Gabriellas liv och dra paralleller till påskens budskap, men jag väljer att ta det kortfattat idag... :-)
I sången hörs orden "Det är nu som livet är mitt, jag har fått en stund här på jorden..." "...Jag vill känna att jag lever. All den tid jag har ska jag leva som jag vill. Jag vill känna att jag lever, veta att jag räcker till..." "...Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det sova, kanske hade jag inget val, bara viljan att finnas kvar..." "...Jag vill leva lycklig för att jag är jag, kunna vara stark och fri, se hur natten går mot dag..."
Även om inte alla känner igen sig i filmkaraktärens livssituation med misshandel, skräck, förtryck och övergrepp i hemmet så tror jag att det finns saker i allas våra liv som gör att vi kan känna igen känslan av att inte ha tillgång till hela vår kapacitet, hela våra liv, hela våra "jag" och kanske har vi erfarenhet av att tvingas låta delar av oss "sova" för att det för stunden gör oss illa att låta dessa delar finnas med på en "vaken" nivå.
Den tredje dagen kommer, skriver Tina Johansson. Ja, det får vi uppelva i filmen "Såsom i himmelen". Karaktären i filmen som från en scen står öga mot öga med sin misshandlande man och vågar ta tillbaka sitt liv berättar om påskens befriande och upprättande budskap. Från död till liv, från mörker till ljus. Ett hopp om att den tredje dagen kommer.
Att leva i påskens tecken, i påsktid, är för mig att uppleva befrielse, upprättelse, liv och andrum.
Den tredje dagen är här!
Att dela
Tänk vad det kan kännas befriande och lättande att samtala med någon som förstår.
Idag har jag upplevt ett sådant samtal, där vi verkligen kunde förstå varandra, kunde känna igen från egna erfarenheter, kunde dela upplevelser och känslor, kunde sitta med varsin näsduk...
Så oväntat, så överraskande, så bra.
Tacksamhet!
Idag har jag upplevt ett sådant samtal, där vi verkligen kunde förstå varandra, kunde känna igen från egna erfarenheter, kunde dela upplevelser och känslor, kunde sitta med varsin näsduk...
Så oväntat, så överraskande, så bra.
Tacksamhet!
Funkar igen?
Bloggen har strejkat...
Man har inte kunnat kommentera och jag har inte kunnat logga in...
Nu verkar det funka igen.
:-)
Man har inte kunnat kommentera och jag har inte kunnat logga in...
Nu verkar det funka igen.
:-)