En själasörjares dilemma
"Sommaren 1890. Yngsjömörderskan ska avrättas. Fängelseprästen redogör för sina våndor i journalen.
Med utgångspunkt i dessa journalanteckningar tänkte sig Göran Bergstrand en pedagogisk framställning om själavård. I stället har det blivit en djupt personlig bok, där han också skriver om sig själv som själasörjare och om trosfrågor. Mötet med hans historiska kollega har resulterat i en inkännande vägledning för varje annan själasörjare, psykoterapeut och hjälpare.
Yngsjömörderskan betraktades inte som en vanlig person, hon nämndes inte vid namn. Hennes själasörjare i fängelset däremot, den endast 28-årige fängelseprästen Malte Hasselqvist, började med att kalla henne Anna Månsdotter, sedan Mor Anna. Men han misslyckades med sitt uppdrag: att få henne att bekänna sig skyldig, försonas i Kristus och ta nattvarden. I stället satt hon tyst, nickade ibland åt hans frågor. Han blev knäckt av detta. Hans tro urholkades, han blev alltmer instängd i sig själv och betraktades som en löjlig figur av omgivningen och av prästerskapet.
Hur blev Göran Bergstrand intresserad av Hasselqvists öde? Han är själv född och uppfödd i Kristianstad, där dramat utspelades, och han fick höra talas om Yngsjömordet under uppväxten. Hans egen far var också fängelsepräst. När så Göran Bergstrand i början av 1980-talet kom i kontakt med Hasselqvists kortfattade journalanteckningar blev han djupt gripen. Sedan dess har han känt att han ville skriva berättelsen om mötena mellan Anna Månsdotter och hennes själasörjare. Dels för att det är en historia som är värd att berättas, dels för att han själv ville förstå varför den angick honom så mycket.
Det här är en bok som bryter mot ett traditionellt och utslitet teologiskt tänkande. Här diskuteras viktiga frågor: Hur hanterar vi ondskan i oss själva, och ondskan hos Gud? Vilken tro kan vi formulera i en tid då gamla ord mist sin mening och innebörd?