Blyger

Jag har varit på bio ikväll.

Grät massor!
Blev så gripen som jag aldrig blivit tidigare vid biobesök.

Filmen jag såg var Varg.


(bilden lånad härifrån)

Se den!

Denna film lyckades gripa tag i hjärteroten och verkligen belysa en väldigt komlpex problematik som finns på ett stort område i vårt land och jag tror att filmen kan slå ann på många strängar hos människor som känner igen sin egen vardag, sitt eget liv, i de situationer som visas i filmen.

Tårarna började stiga i mina ögon redan när Nejla (Robin Lundberg) satt uppe på fjället och var bedrövad efter att ha funnit många av sina renar vargdödade. Sedan rullade det på, kan man säga.

Klemens (Peter Stormare) kommentar när han satt i rådhuset i Östersund och det talades om att vargen är ett fridlyst djur var slående. Jag kan inte citera honom bokstavligt, men han belyste  något som man fundera kring; Vargarna är fridlysta, men samerna håller det svenska samhället med dess regelverk på att utplåna.

Precis som det mäktiga fjällandskapet berättar om livets storheter utan ord så sätter denna film fingret på så många saker, säger SÅ mycket utan att sätta ord på det.



Jag måste se den igen, kanske lite mer sansad denna gång... :-S