Blyger

Blyg... Eller trött på förutfattade meningar...

Sjukdomsvinst

Publicerad 2009-11-18 23:14:26 i Allmänt,





Jag är trött och utled på en sak.

Sjukdomsvinst.

Har surfat förbi en del bloggar och slås av hur en del människor gör sig ett namn på sina sjukdomar.

Som att de fastnar i sina sjukdomar,
som att det är sjukdomen som ger dem deras identitet.

Det är märkligt hur en del människor håller fast vid sina sjukdomar,
som att de är rädda för att förlora uppmärksamhet om de släpper taget om sjukdomen.
Eller är det rent av hela identiteten de är rädda för att mista?

Så underligt att till och med människor som är friskförklarade fortfarande håller fast vid sina sjukdomar.
Och talar om detta i offentliga sammanhang, som om de fortfarande hade dessa sjukdomar.

Sjukdomsvinst.

Är det värt det?

Att missa livet för en sjukdoms skull?

Kommentarer

Postat av: Eva Grelsson

Publicerad 2009-11-18 23:43:22

Man kan bli bekräftad på olika vis, detta är en del. Är man sin sjukdom kan det vara svårt att komma ur den identiteten, ett jobb som kräver hjälp. Ett tufft jobb. Ibland kanske det är enklast att stanna kvar.

Postat av: blyger

Publicerad 2009-11-20 01:00:00

Det är sorgligt redan från början att en del väljer att ta sig den identiteten... Men inget är hugget i sten, så sjukdomsvinsten kan bytas ut mot frihets- och livsvinst. :-)

Postat av: Vonkis

Publicerad 2009-11-21 09:48:19

Harman varit väldigt sjuk och kämpat mot sin sjukdom är det nog lätt hant att den blir en del av ens identitet eller till och med blir ens enda identitet. Då kan det nog vara svårt att släppa taget. Vem är jag utan cancern, depressionen, fetman etc. Kan förstå att man till en början inte orkar kämpa för att ändra en sån sak när man kämpat länge för att bli frisk.

Postat av: blyger

Publicerad 2009-11-28 11:46:01

Vonkis: Ja, för en del är det lätt hänt, för andra är det mindre lätt hänt.



Inom vård och psykologi brukar man ibland tala om grundinställning och inom etik och filosofi om grundhållning. Har man som grundinställning/-hållning att man är sjuk så införlivar man sjukdomen i sin identitet, medan om man har som hållning att man har en sjukdom håller isär identitet och omständigheter.



Därför är det viktigt att till exempel vårdpersonal talar om vårdtagare som någon som HAR diabetes, hjärtsjukdom, smärtproblematik, schizofreni etc. istället för att säga att vårdtagaren ÄR diabetiker, hjärtsjuk, smärtpatient, schizofren etc.



Man ÄR INTE sin sjukdom utan HAR den. På samma sätt som man inte ÄR sina känslor, utan har tillgång till dem.



Som alltid så handlar det om förhållningssätt.



Sedan kan det ju vara svårt för den som inte är beredd att ta tag i saken att förändra sitt förhållningssätt om det behövs för att man ska må bättre, få ut mer av livet.

Postat av: Bloggblad

Publicerad 2009-11-28 14:36:40

Det är ju ganska tufft att leva och stå på egna ben, så om andra håller en under armarna för att det är synd om en... kanske det blir lättare?



Jag har sett det i bekantskapskretsen, och hade en moster som hela livet lät sig tas hand om eftersom det var synd om henne, så jag har fått upp ögonen för fenomenet och vill inte hamna där.

Postat av: blyger

Publicerad 2009-11-29 01:21:19

Bloggblad: Jag känner igen mig i din reaktion! Det sista jag vill är att inta offerposition som grundhållning... :-S

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela